Sveriges största och äldsta självservering

Skogspromenad med Sota är en lisa för själen.

Höstfärgerna är milda och trollska.



Här har Sota hittat något, verkar smaka gott.

Undrar vad det kan vara?

En hundbakelse, eller som vi människor säger - hästskit. Sota äter den gärna, bara den inte är för gammal och urvattnad. Ibland använder hon den som parfym, men bara i brist på bättre. Vad tycker då Sota är bättre, jo grävlingsskit är bättre, men bäst är människobajs. Den har större volym och är också lättare att riktit jobba in i pälsen. Vad jag och Kerstin tycker är en helt annan sak!
Idag går promenaden till en av mina favoritplatser i världen. Här är verkligen vackert och mycket fåglar i rörelse. Vattnet är alldeles klart. På sommaren badar vi gärna här, ibland har vi med oss något att äta, men tar med oss soporna hem!!


Denna sortens återvinningsbara sopa verkar vara det som är svårast att packa med sig tillbaka. Här kommer ett par exempel till.
Nu är det inte något nytt fenomen, gamla flaskor kan man hitta i skogen också. Så skogen eller naturen verkar vara en av favoritplatserna för att inta alkohol. Ibland kan jag ana att de varit ett sällskap som haft trevligt tillsammans. Men spåren kan också vittna om någon ensam begett sig ut i skogen för att få sig något innanför västen. Det känns sorgligt om det är så att de försöker dölja sin konsumtion för sina nära, tror knappast att de är lurade. Snarare får de tillsammans leva en livslögn.Ser ni vad som finns på bilden?

Jo man kan hitta gula kantareller så här dags på året. Inte många men i alla fall.
Denna tunnan tänkte jag att vi skulle hämta någon dag snart. Den blir fin att elda i till våren. Dessutom hjälper vi till att städa i skogen!

Kom nu, säger Sota. Vi ska hem till Doris och Kerstin!